För mat & dryck i Gävleborg
För mat & dryck i Gävleborg
För mat & dryck i Gävleborg
För mat & dryck i Gävleborg
Erik Måneld, Berit Löfgren, Anders Persson, Johan Mittjas, Hans Erik Holmkvist och Tomas Eklund.
Förr åt man oftast den mat som fanns tillgänglig nästgårds och därmed behövde man inte göra alla dessa val vi idag gör och som, oavsett vi önskar det eller inte, får positiva eller negativa följdverkningar. Måste vi tänka på transporter, koldioxidutsläpp, eventuella gifter i mat och miljö, arbetsplatser, vår hälsa och andras hälsa, djurens välbefinnande o.s.v. innan maten hamnar i vår handlingskasse, i lunchlådan eller på en restaurangtallrik? Och hur ska vi tänka när vi granskar butikens utbud eller restaurangens meny och väljer eller väljer bort? Ska man välja den ekologiska mjölken eller går det lika bra med ”vanlig”? Är det ekologiska köttet från Uruguay att föredra framför det lokalproducerade, svenska köttet som inte är KRAV-certifierat? Och ska man över huvud taget äta kött? Vad blir hållbart i längden?
Alla dessa frågor vi konsumenter måste ta ställning till ville vi på MatVärden diskutera och arrangerade därför ett dialogsamtal tillsammans med restaurangskolan i Bollnäs och initiativtagaren och läraren Margareta Englund, med ca 60 personer i publiken varav, glädjande nog, en hel del ungdomar i form av blivande kockar. Med hjälp av sex panelmedlemmar, som alla på ett eller annat sätt kommit fram till hur just de vill göra sina (medvetna) val, och med en engagerad publik som ställde frågor och kom med synpunkter blev det intressanta diskussioner!
Erik Måneld representerar Föreningen Ekokockar och han menade att vi i Sverige faktiskt har lyxen att kunna välja och välja bort och att det är varje individs ansvar att aktivt välja bland råvaror och mat.
-Själv väljer jag ekologiskt eftersom jag inte vill ha bekämpningsmedel. Vi människor är mästare på att inte ställa om, så fort vi hittar en ursäkt så tar vi den. Istället för att se att kontrollen av ekovaror faktiskt fungerar när man hittar de som fuskar med märkningen är en del benägna att göra fusket till en ursäkt, ”det tjänar ändå ingenting till att handla ekologiskt, det är bara fusk”…
Berit Löfgren, chef för Landsbygdsenheten på Länsstyrelsen, menade att den konventionella odlingen ger en säker skörd medan ekologisk odling kräver mycket kunskap kring växtföljd, ogräsbekämpning o.s.v.
-Positivt med ekologisk odling är att man fokuserar så starkt på balans och att man inte är beroende av insatsvaror.
Johan Mittjas från LRF, ekologisk bonde, menade att det finns två typer av bönder alldeles oavsett de har konventionell eller ekologisk produktion:
-Det finns de som kör på i gamla hjulspår, som inte tänker på vilken betydelse växtföljden har och som gödslar och besprutar (konventionell odling) utan vidare kunskap. Så finns det de medvetna bönderna med kunskap om växtföljd och om hur man gödslar och besprutar optimalt o.s.v. Då utarmar man inte jorden och får inte heller oöverstigliga problem med ogräsbekämpning. Kunskap är A och O!
Kocken Hans Erik Holmkvist höll med:
-Det finns både duktiga ekobönder och konventionella producenter som kan leverera kvalitetsprodukter, mitt råd är att lära känna din bonde och handla lokalt!
Diana Sandell, producent av naturbeteskött, en av alla som kom för att ta del av panelsamtalet
Att köpa svenskt kött eller importerat, även ekologiskt sådant, förorsakade inga meningsskiljaktigheter. Alla var överens om att det svenska köttet är att föredra och att man ska äta mindre kött men välja just det svenska.
Berit Löfgren:
-Genom att välja svenskt kött slipper vi antibiotikan och vad gäller konventionellt uppfödda djur jämfört med ekologiskt uppfödda är skillnaderna små. De ekologiska djuren får ekologiskt foder men i övrigt skiljer det inte mycket.
Johan Mittjas:
-Ja, både ekologiska och konventionellt uppfödda djur i Sverige får gå utomhus och beta, de konventionella får dock utfodras medan de ekologiska djuren bör klara sig på betet. I andra länder finns det helt andra regler och ”ekologiskt” kan i ett land betyda att de får gå ute men inte har något att beta utan utfodras helt och hållet. Överlag kan olika länder ha helt skiftande regler kring det som nämns som "ekologiskt" kött.
Anders Persson från Omställningsrörelsen och Närjord talade varmt för den naturnära djurhållningen där djuren gör något mer än bara föds upp och slaktas.
Berit Löfgren menade att det är just därför hon vurmar lite extra för idisslarna:
- Enkelmagade djur i all ära, som fågel och gris, men de djur som gör mest nytta speciellt i vårt län är nötdjur och lamm. De betar på och omvandlar detta till ätbar mat för oss!
Johan Mittjas höll med:
-Betesdjuren är perfekta för våra icke odlingsbara marker och de håller landskapen öppna!
Eftersom vi i Gävleborg odlar mycket vall och således har hö och ensilage är lokalproducerat nötkött ett bra val. (Grisar och kyckling föds ju däremot upp på spannmål). Hans Erik Holmkvist betonade just det, att duktiga kockar tar vara på de naturliga förutsättningar som varje region har:
-Se bara på Magnus Nilsson i Fäviken, han hittar det mesta även i den karga fjälltrakten!
Hans Erik Holmkvist tipsade även de blivande kockarna om att inte ha förutfattade meningar om vad som håller bra kvalitet:
-Vi har gjort sensoriska tester som visat att kött från mjölkkor överträffar kött från köttrasdjur. Köttrasdjur är alltså ingen garanti alls för godare kött… Mitt råd är att smaka och jämföra!
Blivande kockelever kom med synpunkter
Diskussionen gick för en stund in på citrusfrukter och kaffe och panelmedlemmarna menade att det när det gäller varor av dessa slag oftast är bäst att välja ekologiskt och rättvisemärkt (trots invändningar om att olika certifieringsorgan kan tjäna stora pengar på de olika märkningarna) för att skona arbetarnas hälsa.
Kocken och entreprenören Tomas Eklund:
-Jag har personlig erfarenhet av hur de italienska apelsinerna behandlade med biologiskt vax är så mycket bättre ur alla synvinklar jämfört med t.ex. de egyptiska som är extremt besprutade…
Innan panelmedlemmarna gav publiken, och i synnerhet de unga, blivande kockarna några råd, hann flera ämnen diskuteras med publiken, däribland viltkött, som ansågs vara ett utmärkt val, och sedan drivkraften för all slags produktion:
-Hur kan vi ändra drivkraften att gå från dagens ”volymtänkande” till det viktiga näringsinnehållet? Och hur kan vi bättre få in ett kretsloppstänkande som fungerar? Det frågade sig Ylva Olofsson, verksamhetsledare för Leader Hälsingebygden och gift med en bonde och som fått erfara att det oftast är volymen som räknas.
Hans Erik Holmkvist flikade in:
-Jag hoppas att målbilden för vad man betalar för ändras. Positivt är att man nu äntligen börjar få mer betalt för fettrika köttdetaljer!
Anders Persson:
-Ja tänk på att enbart ca 10-15% av inkomsterna idag går till mat medan det förr var 60-70%. Maten måste kosta mer!
Nöjda arrangörer; Erik Måneld, Linda Elverstig och moderator Ann-Helen Persson
-Satsa på att göra något unikt snarare än att bli bulkförädlare!
-Satsa på matupplevelser, det gillar vi gäster!
-Vad ingår i begreppet SMAK för just dig, ingår det att råvaran är schysst producerad?
-Prata om dagens svåra situation med klimatproblem och miljöförstöring; ställ krav, bli förbannade, ät ingen dålig mat, strejka!
-Lär er mycket om hur valet av mat påverkar och välj sedan de bra jobben, ta inte anställning hos någon som har brasilianskt kött på menyn!
-Fortsätt äta kött men ät mindre och dyrt, bra kött!
-Tänk efter varifrån ni får er information, vem står bakom den? Var kritiskt granskande!
-Rädda vartenda svenskt lantbruk som finns kvar, stötta bönderna!
Några elever kommenterade:
-Vi väljer att fokusera på att ha bra kött och då ha det mera som tillbehör än huvudfokus.
-Vi vet mycket mer än ni tror!
Det bådar gott!
Nina Nurmesniemi