Världens största matmässa –rena rama glädjen!

2016 är ett speciellt år för Slow Food-rörelsen. Det är 30 år sedan den italienske journalisten Carlo Petrini agerade när den första McDonalds restaurangen öppnade i Rom. Han grundade Slow Food som en motpol till snabbmaten med hopp om att rädda de lokala mattraditionerna och de småskaliga producenterna. Slow Food-rörelsen vill lyfta kvalitet och god smak och mat som produceras på ett rent och rättvist sätt.

Att Slow Food idag finns i 150 länder, det märker du på den stora matfestivalen i italienska Turin, där du kan träffa representanter från hela världen och se vilka mattraditioner och vilken mat & dryck som är typiska för olika regioner. Tidigare år har det handlat om en regelrätt mässa men, dels för att man i år firar 20-års jubileum och dels för att det ansågs gammalmodigt att hålla till i mässlokaler, fick matmässan i år erövra Turins parker, piazzor och gator och bli en riktigt folklig matfestival. 

Fråga, diskutera och lär dig!

Rusta dig med tom mage, bra skor, kamera och eventuellt anteckningsblock för att komma ihåg alla intressanta tips du får! Festivalen håller på i fem dagar och du kan lätt fylla varje dag med nya upplevelser, så digert är programmet… Störst är matmarknaden i Vicino-parken där tusentals bönder och förädlare från hela världen ställer ut. Det finns hundratals, nästan tusen tält uppdelade enligt världsdelarna och du kan smaka, köpa, inspireras och lära dig mer om specifika regioners mat & dryck. Även om det vimlar av matintresserade besökare sväljer det gigantiska området mycket folk så du kan passa på att fråga hur mycket som helst av fantastiskt engagerade producenter!

Jag fick t.ex. veta allt om skillnaden mellan ett äkta hasselnötssmör och butikens Nutella. Om hur man torkar och förädlar Karl-Johan svampen som plockas i Piemonte-regionen. Om vad man kan servera till kakaopasta (!) och hur man bäst tillagar den spännande pistagenötspastan. Jag lärde mig om Sicilens typiska efterrätter och Liguriens pestotraditioner. Ostar från hela världen fanns att beskåda och smaka på, allt från nästintill antika grottlagrade ostar som man kände lukten (doften?) av på flera meters håll till engelska och schweiziska klassiker.

Att få veta mera om maten från Kobe och Sapporo och att få lära sig om kakao, kaffe och choklad direkt av odlarna och förädlarna från Sydamerikas olika länder kändes speciellt. Riktigt känslomässigt blev det att få se och prata med människor från krigshärjade områden som Afghanistan; för en gångs skull är det producenterna som står i fokus och som stolt berättar om sitt matarv och sina olika nötter, frukter och kryddor, t.ex. saffran.

Kaffe från Mozambique eller många olika slags bananer och andra frukter från Burkina Faso var bara en minimal del av alla utställare från Afrika. Att många därifrån bar sina traditionella kläder, precis såsom t.ex. japanerna och de flesta av ursprungsfolken från Sydamerika, gav en fantastisk inramning och insyn i även den kulturen.

En stor del av utställarna lyfte sina traditioner av att konservera eller tillaga grönsaker, frukt och bär. Det fanns mängder av fina pastasåser, marmelader och inläggningar varav många på råvaror vi inte är vana med; spännande och inspirerande! 

Charkuterier fanns likaså i ett överflöd från världens alla hörn och kanter och så även öl från många olika småbryggerier. För att inte tala om all choklad och alla sötsaker; det fanns hur mycket som helst av fantasifulla produkter och just choklad ligger många regioner varmt om hjärtat... Även förädlad fisk syntes här och där och gryn av olika slag, bönor och framför allt många spännande risutställare fanns på plats. Det enda som inte fanns i ett överflöd var bröd och mjöl, av förklarliga skäl är (färskt) bröd inte det lättaste att ta med sig långt bortifrån men visst kunde du hitta fina bröd också.

Bakom Sveriges tält stod Eldrimner som hade gjort i ordning små brickor med smakprov från producenter som t.ex. Rältagården, Skedvi Bröd, Skärvångens bymejeri, Bergmans Fisk, Lapplands vilt och Jokkmokks bär. De hade verkligen en strykande åtgång! Finland fokuserade på våra nordiska bär och på finsk kvalitetschoklad och Norge hade mycket fisk att bjuda på.

Hela arrangemanget var överväldigande och en riktig upplevelse! Att på en gång se så mycket högkvalitativ mat och dryck och träffa så många engagerade producenter och matintresserade från hela världen ger en riktig kick! Visst kunde man ibland känna att det fanns lite för många tält kvar att utforska men så fick man plötsligt nya krafter igen efter ett trevligt samtal med någon producent.

Att ta sig igenom området tog åtta timmar men även efterföljande dag behövdes, dels för att man med all säkerhet missat något, dels för att gå tillbaka till vissa regioner för att titta lite mera, smaka och prata lite mera, för att riktigt suga i sig allt som erbjöds av kunskap, smak och inspiration! Man kan ju också koncentrera sig mer på det som man själv tycker är mest intressant, vare sig det är olivoljor och honung, ostar eller öl, t.ex.

Förutom matmarknaden i denna park fanns ett stort antal utställare på stadens centrala gator och torg med ännu mera produkter. Ett helt eget område tillägnades vin & sprit så där kan man också tillbringa timmar eller en hel dag beroende på hur intresserad man är. Det fanns också vinprovningar i en av stans fina, gamla byggnader med över 900 italienska viner att välja bland!

Provningar, bio, glass, föreläsningar och foodtrucks!

Därutöver fanns föreläsningar av alla de slag. En hel stor byggnad tillägnades biets viktiga roll och många olika sorters honung visades. Det finns speciella avdelningar inom Slow Food-rörelsen för t.ex.  kockar, ungdomar, turism (matturism under namnet Slow Travel) o.s.v. och alla hade sina egna arrangemang. Matprovningar, matpaneler och diskussioner om både lättsamma och allvarligare ämnen fanns i utbudet liksom biofilmer och dokumentärer.

Icke att förglömma är Via del Gelato, glassvägen. Där kunde man längs med en lång boulevard köpa äkta glass av många olika smaker och varje ingrediens ursprung presenterades, t.ex. kom pistagenötterna från Sicilien. Ett helt område tillägnades också Street Food och Food Trucks av alla de slag; det var inte bara maten där som var intressant utan även de fantastiskt fantasifulla bilarna och mopederna!

Ja, är du intresserad av att inspireras så ta dig till Torinos Slow Food-festival!  Bo helst centralt så slipper du trafiken som ju är ”lite mer hektisk” än här och glöm inte att ta med dig en stor, tom kappsäck…

Nina Nurmesniemi