För mat & dryck i Gävleborg
För mat & dryck i Gävleborg
För mat & dryck i Gävleborg
För mat & dryck i Gävleborg
Drygt trettio tjänstemän och politiker hade tackat ja till MatVärdens arrangemang med målsättningen att lyfta frågan om maten på den offentliga tallriken, d.v.s. den mat som serveras på regionens sjukhus, förskolor och skolor samt inom äldreomsorgen. Kan vi genom kunskap och kloka val öka tillväxten i vår region genom att upphandla livsmedel som är producerade i vårt närområde? Den frågeställningen och många andra diskuterades under dagen flitigt ur olika perspektiv.
-Det känns som att vinden vänt och vi nu har vi har medvind i den här frågan, konstaterade MatVärdens Ann-Helen Persson när alla hälsades välkomna och detta tycktes sätta prägeln på hela dagen med en avslappnad, glad och hoppfull stämning.
Möjligheterna till ökad tillväxt finns definitivt, bland annat därför att många kommuner signalerat att de väldigt gärna vill ha mer lokalproducerad mat. Utmaningarna ligger mycket i hur man utformar själva upphandlingsunderlaget, d.v.s. hur man delar upp de olika delarna som mejeriprodukter, kolonialvaror, färskt kött, ägg o.s.v. och vilka krav man ställer för varje del. Förenklat kan man säga att ju mindre delar, desto lättare för små producenter att vara med och lämna anbud. Det är stor skillnad på att göra en separat upphandling för förslagsvis rotsaker eller t.o.m. enbart morötter jämfört med att göra en upphandling för grönsaker i allmänhet. Oftast har enbart de stora grossisterna den bredd som krävs och de har alltför sällan några lokalproducerade varor att erbjuda i sina sortiment.
Mindre delar och mindre mängd gör att små producenter kan vara med och lämna anbud för specifika råvaror och för leveranser till exempelvis enbart en skola i närheten. EU:s regelverk förhindrar krav som på ett direkt sätt favoriserar svensk/lokalproducerad mat men det finns många sätt att ändå kunna upphandla lokalproducerade varor genom att i kravspecifikationen göra förtydliganden där t.ex. djurskyddsbestämmelserna spelar en stor roll. Man kan ställa krav på en maxtid för djurtransporter, att svanskupering på grisar inte får ske eller att man ska kunna erbjuda en möjlighet att besöka gården. Stora grossister med mycket importerat kött och anonyma produkter i sitt sortiment uppfyller sällan dessa krav medan den lokala producenten kan göra det.
Kristina Nilsson från Ängelholms kommun berättade om hur man där lyckats vända utvecklingen och vid upphandlingarna ökat antalet lokala leverantörer. Hon jämförde det tillvägagångssätt man har i Ängelholm jämfört med kommunen Örkelljunga, som lyckats mindre bra i sina upphandlingar. Dock visade det sig att vi i Gävleborg kommit en bra bit längre på väg jämfört med dessa skånska kommuner.
-Tänk att jag skulle behöva resa ända till Gävle för att få veta detta, konstaterade Kristina Nilsson mer än en gång.
I Gävleborg har LRF och MatVärden redan i några års tid systematiskt bearbetat de lokala producenterna för att de ska veta när en ny upphandling är på gång och sedan har vi förenklat pappersexercisen.
-Producenterna har inte tid att gå in och kolla på olika myndigheters sidor om när man eventuellt är på väg att göra en ny upphandling och genom att bara ta med det absolut viktigaste har pappersmängden minskat rejält. Vi har dessutom varit behjälpliga med att fylla i pappren, berättade MatVärdens Sven-Ulrich, ”Dulle” Olsson.
Det här har gett resultat och i senaste upphandlingen ökade antalet lokala leverantörer stort. Nu fortsätter man med samma konsekventa arbetssätt och under hösten har MatVärden tillsammans med Inköp Gävleborg, genomfört en informationsturné där ett flertal kommuner besökts för att såväl beställarna, t.ex. kostcheferna, som producenterna skulle få en möjlighet att diskutera hur man går till väga för att göra bästa möjliga upphandlingsunderlag och kravspecifikation för att kommunerna ska få den närproducerade mat de önskar och för att producenterna ska kunna vara med och lägga anbud.
MatVärden har även bistått kommuner som inte ingår i Inköp Gävleborg, som t.ex. Sandviken, och mycket glädjande har kommunen nyss gjort en upphandling som innebär att allt det färska köttet är närproducerat. Kommunen krävde i upphandlingen att köttet ska kunna spåras till gården där djuren ätit sitt foder och detta klarade inte de större grossisterna av.
Pirjo Gustafsson från LRF berättade om vad de olika märkningarna som finns innebär och hon lyfte upp de många fördelar som finns med att välja svenskt/lokalproducerat framför importerat:
-Vi har naturliga, bra förutsättningar för livsmedelsproduktion i vårt land med både tillräckligt med vatten och mark och våra djurskyddsregler gör att vi t.ex. har den lägsta antibiotikaförbrukningen i EU. Djuren bidrar till ett öppet landskap, landsbygden hålls levande och det skapas nya jobb.
Pirjo Gustafsson, som den potatisexpert hon är, kunde också förklara gåtan varför man i Ängelholm, med sina stora potatisodlingar i regionen, inte kunnat få lokalproducerad potatis att nå den offentliga mattallriken:
-De tvätterier och packerier vi har här i Gävleborg och som gör att vi kan förse det offentliga med lokalproducerad potatis saknas i Ängelholmstrakten.
Anette Jonsäll och Sigrid Petterssén från region Gävleborg berättade om sitt fortsatta jobb med att skapa regional tillväxt genom upphandlingsdriven innovation. I Sverige förväntas tillväxten ske främst med hjälp av nya innovationer och de små och medelstora företagen. Genom att upphandlingar görs på ett smart sätt, där både beställare/upphandlare och leverantörer är med, kan de komma in på den offentliga marknaden (som utgör mer än 50% av den totala marknaden) och med sina innovationer skapa både mer nytta för användaren och även bidra till landsbygdsutvecklingen.
Någon som däremot bidrog till åhörarnas musikaliska utveckling, och detta på ett innovativt sätt under lunchen, var Per Samuelsson från Fanky Art Lab. Under en i övrigt diskussionsrik och faktaspäckad dag blev det perfekt med avbrott för konceptet Krydda med musik som fick alla att fundera över hur musik och ljud påverkar smakerna och upplevelserna under en måltid. Den i alla avseenden lokalproducerade viltlunchen, med bland annat älgkött från Hedesunda och potatis från Böle, hade i varje fall god åtgång. Den kan med fördel serveras även på våra äldreboenden, på sjukhusen och i våra skolor.
Nina Nurmesniemi