Publikation: Fäboden som politiskt rum: att vara fäbodbrukare i den gemensamma jordbrukspolitiken

Fäboden som politiskt rum: att vara fäbodbrukare i den gemensamma jordbrukspolitiken

Eriksson, Camilla (2013), Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, Institutionen för stad och land, Uppsala
 
Ladda ner avhandlingen här: SLU

Abstract

EU:s jordbrukspolitik har omvandlats under det senaste decenniet. Nya målsättningar om

att skydda ”höga natur- och kulturvärden” samt ”traditionella landskap” har satt fokus på

andra typer av lantbruk än de jordbrukspolitiken tidigare har gynnat. Ett exempel är det

svenska fäbodbruket som nu för första gången får särskilda jordbrukspolitiska stöd. Idag

finns ett par hundra fäbodbrukare i norra Svealand och nedre Norrland som håller kor, får

och getter, ofta lantraser, på fritt utmarksbete. Djuren betar på skogsmark eller i fjällmiljö

och kommer självmant hem på nätterna för att stallas och i förekommande fall mjölkas.

Utmarken delas med björnar och vargar, dock inte utan konflikter. I avhandlingen

kombineras textanalys och etnografiskt fältarbete i en policyantropologisk analys av vad

som händer när fäbodarna inkluderas i politiken.

Jordbruksverkets utformning av EU-stöd till fäbodar påverkar hur fäbodar brukas.

Stödens utformning visar dock på motsättningar mellan förvaltningsapparaten som har

makt att definiera vad traditionella fäbodar och höga natur- och kulturvärden på fäbodar

är, och de fäbodbrukare som ska förverkliga intentionerna. Dessa motsättningar har gett

upphov till en strid om tolkningsföreträde och en ständigt pågående förhandlingsprocess

om vilka praktiker som har högst värde, vilket i avhandlingen benämns fäbodens politiska

rum. Där ingår inte enbart de frågor som är aktuella idag utan också de historiska

institutionella arrangemang som påverkar aktörernas möjlighet att göra sin röst hörd.

Det är inte enbart Jordbruksverkets föreskrifter som avgör vad den nya

jordbrukspolitiken kommer att resultera i. Länsstyrelsernas uttolkning av föreskrifterna,

avgör i praktiken hur politiken genomförs. Fäbodbrukarna är dock inte intentionslösa

brickor i det här spelet, utan har egen agens och möjligheter att handla utifrån egna

intentioner och problemdefinitioner. Fäbodföreningar och andra organisationer spelar

en viktig roll som förmedlare av och uttolkare av såväl myndigheternas anvisningar

som brukarnas egna handlingsvägar. De ständigt pågående förhandlingsprocesserna

kommer att avgöra hur framtidens fäbodbruk, och i förlängningen även hur framtidens

lantbruk, kommer att bedrivas.

Ämne: Övrigt
Typ: Avhandling
Årtal, källa: 2013, SLU